Anna Lindhagen har betytt mycket för bevarandet av kulturhistoriska
värdefulla miljöer i Stockholm.
Från 1902 till 1925 var hon fosterbarninspektris vid Stockholms
fattigvårdsnämnds utackorderingsbyrå. Där arbetade hon på att
få till stånd en humanare behandling av ogifta mödrar och deras barn.
Hon var också ordförande i Stockholms kvinnliga rösträttsförening
och satt i Stockholms stadsfullmäktige 1911-23 för socialdemokraterna.
Från 1921 var hon ledamot av Stadsplanenämnden och Skönhetsrådet.
Under åren 1911-16 var hon redaktör för den socialdemokratiska
kvinnotidningen Morgonbris.
Hon är mest känd genom initiativet att skapa koloniträdgårdar,
1906 bildade hon tillsammans med Anna Åbergsson Föreningen
Koloniträdgårdar i Stockholm.
Södermalms äldre bebyggelse och terrasserade gårdar låg henne
varmt om hjärtat - själv var hon uppväxt på Pilgatan, nuvarande
Folkungagatan. Som barn lekte hon på Stigberget där Fjällgatan ligger.
Hennes far var justitierådet Albert Lindhagen som var den drivande
kraften bakom 1866 års stadsplan i Stockholm, då Stockholms
malmar byggdes ut och breda boulevarder och öppna platser skapades.
Som ledamot av Stadsfullmäktige och Skönhetsrådet hade
Anna Lindhagen många tillfällen att följa stadens utveckling och
slå vakt om dess
skönhet och särart.
År 1923 i Tidskrift för Hembygdsvård skrev Anna Lindhagen
“Till en stads sunda utveckling bör höra även omsorgen om att
stadens historia, vad angår dess sätt att bygga och bo, blir bevarad
genom minnesmärken - även av enklaste och anspråkslösaste boningshus”.
|